De där elva frågorna.

I maj utmanade Rebecca mig till att svara på elva frågor. Jag hade helt glömt bort det men nu tänkte jag svara på dem. Så här har ni.
 
 
Din högsta dröm?
Himla svår fråga. hm. Att allt ska gå så bra som möjligt i mitt liv kanske. Att jag ska träffa den där mannen som kommer att få mig att sväva på rosa moln. Att jag kommer in på Molkom och har det bra där. Att ingen för nära lämnar mig. Och en massa sådant. Det vore nog min högsta dröm.
 
Tycker du om Kent?
Älskar.
 
 
Är du kär? 
Kär har jag varit två eller tre gånger i mitt liv och det är jag inte just nu. Det ordet är så starkt för mig och i min innebörd av ordet har jag det svårt för att bli kär men när jag blir det tar det lång tid innan jag kommer över personen som aldrig är kär i mig. 
 
Hur skulle du beskriva din klädstil? 
Oj. Inte speciellt unik. Jag försöker hitta något som känns Jenny men jag vet inte. Jag har börjat använda kjolar och klänningar mer än förut och inte lika ofta byxor. Kan vara för att byxorna är för små. I alla fall jeansen. Sedan har jag ju mina favoritshorts som ni vet. Men har ofta en kånken och en tygväska(som alla andra tyvärr) med mina svarta gubbskor. 
 
 
Din favoritsiffra?
Hm. sex eller åtta kanske. Det har varit tolv men jag vet inte längre.
 
Din favoritårstid? (motivera varför) 
Den här frågan är så svår för att ett jag gillar hösten för att jag fyller år och för att det blir finaste bilderna då, löven är så fina och regnet. Men sedan är sommaren så bra också för att man inte behöver ha någon jacka eller strumbyxor och man blir sådär solbrun i ansiktet. Eller jag blir det i alla fall. Och allt roligt under sommaren som festivaler och konserter. Därför skulle jag säga både sommaren och hösten.
 
Finaste minne du har?
Vilka svåra frågor. Ja jag skulle nog vilja säga ett flertal. När jag fick min första kyss, när jag återupptäckte Kent, såg Kent första gången och när jag tog studenten.
 
 
Vad har du för mobil?
En glittrande (pga massa sprickor) vit Iphone 4.

 
Ditt favoritämne i skolan?
I högstadiet var det alltid svenska men sedan i gymnasiet blev det även Fotografisk bild A och B samt Svenska A och C.
 
Vilken är din favoritfärg? 
Det har varit rosa genom hela min uppväxt men på senare tid har färgen gul fått mig på fall och även vit och glittersilver.
 
 
Vad gillar du mest med dig själv?
Mitt hår och mina ögon. Insidan är väl att jag är spontan och social. Jag menar alltid väl till mina vänner.
 
Sedan nu då. Efter att jag har svarat på dessa elva frågor är det min tur att ställa elva frågor till elva fina bloggerskor som säkerligen har svarat på såna här förut men ni får dem ändå för ni är så bra. Frida, Felicia, Anna, Emma, Magda, Frida, Maria, Alinde, Inger, Madeleine och Ronja.

Ni andra som känner er manade får givitvis också ni svara! Säg gärna till när ni gjort det så jag kan se era svar :)
 
Här har ni frågorna:
Bästa...
* mönstret?
* festutstyrseln?
* festival?
* sätt att resa i kollektivtrafiken (motivera)?
* julkalendern?
* utländska musik enligt dig, ge exempel?
* sidan en människa kan ha (motivera)?
* smågodiset?
* Sverige-delen (svea, göta, norra - land) varför? 
* svenska stad?
* konserten någonsin? var, vilket band/artist?
 
Reglerna hittar ni här

Helsingfors och kent sett från instagram.

I den tidiga tisdagsmorgonen flög Emma och jag till Helsingfors för att hälsa på min moster och hennes familj, träffa min kusin och hennes vänner men huvudsakligen för att se Kents sommarpremiär på Garden Party.



Här är Emma på väg in till stan efter att vi varit hos min moster och lämnat våra väskor, sovit och bytt om. Efter parkhäng och mys hängde vi i en klädaffär sent på kvällen medans kusin provade och köpte kläder.



Andra dagen åt vi finfin frukost i sängen och såg på American Pie två och tre. Jag kände mig fin, innan spöregnet kom och förstörde mina lockar.



På väg till Garden Party, Hietaniemi som var ett alldeles stort blå tält, som Appolo på Arvika ungefär, fast Appolo är en aning större.

 
Första artisten för dagen eftersom att Garden Party är en typ av festival var fina Niki & The Dove. Jag tyckte synd om henne då det var så lite folk i publiken och flera vid första raden stod inte ens upp. Men hon var fin ändå. Lika fin var Laleh. Åh herregud vad jag tycker om den kvinnan. Så söt, glad och begåvad studsandes på scen med ögon som bara glittrade. Det var så fint att hon började med Vårens Första Dag och avslutade med Bjurö Klubb och där i mellan Snö.



Sedan tog vi paus från första raden då vi ville äta och spana på området lite, hittade bla. det här fina paret. Vi köpte oss cider och gick tillbaka in i tältet därefter. Nu stod vi lite längre bak till de finska bandet Parisiin Kevät som jag och Emma faktiskt hade lyssnat in oss på. Kesayö var den låten jag kunde och den fick jag höra.


Efter deras konsert var slut var det lite mer än en timme kvar till Kent och vi stod bakom två tjejer på första raden som inte verkade vara några Kentfans och det var de inte heller så de två lämnade efter två tomma platser framför oss som vi genast tog. Och vips stod vi med händerna om kravallstaketet igen. Framför Sami, precis som det ska vara.

 
Med ett intro av Ögon (Jones & Giftet) bakom skynket och som sedan övergick till K l å p a r e n samtidigt som bara en del av skynket föll och ett rum liknande en replokal uppenbarade sig föll mina tårar för andra gången på den här turnén. Första var under Halka på Cirkus. Det var så otroligt och häftigt. Listan fortsatte med första verserna av Ensam Lång Väg Hem och sedan 400 slag. Vi fick även Tänd På vilket var fint.
 


Efter ett fint avslut med Mannen var allt slut. igen. Efter många om och men med vakterna fick jag Samis setlist och plektrum. Emma fick även hon sig en plus plektrum. Allt var så fint så fint. Nästa gång jag står framför dem står jag mellan kravallstaketet och scenen med min kamera i handen för att fotografera dem på Putte I Parken. Och det bästa är att Emma ska stå bredvid mig där i diket.

London part 5.

 
Efter en hel del timmar spenderandes att vandra runt i fina fina Barnes, i Emmas gamla kvartér där blev vi trötta och satte oss på bussen mot Hammersmith och City igen. På Hammersmith Bridge stod turister och fotograferade.
 
* Är nu hemma från Helsingfors och har sett en av mina bästa Kentkonserter. Introt fick mig till tårar. Men mer om det senare. Ni ska få fler Londonbilder först hade jag tänkt.