Prestationsångest och examensprojektet i bildjournalistik

Foto: Jesper Jäger Ärlestad och Lotta Svensson 
 
Hej allesammans!
 
Det har varit en väldigt händelserik början på 2016. Det har varit väldigt många fina stunder men jag har också känt otroligt mycket prestationsångest. Vi har fått uppgifter där vi ska se igenom alla bilder vi någonsin tagit egentligen för att kunna få ihop en portfolio och veta vad vi är bra på, vad vi behöver utvecklas inom och vad vi behöver fotografera mer. Det har inte varit en enkel match. 
 
För det mesta har jag bara velat ligga kvar i sängen och minst av allt velat titta på mina bilder. Jag vet inte om det är så med alla kreativa yrken men det är svårt att tycka om vad jag själv fotograferar. Det är svårt att inte ta någonting personligt. Det är svårt att veta om jag är duktig eller inte. Det är svårt att ha en självdistans till mina bilder. 
 
Under flera månader har jag funderat vad jag har velat göra för projekt som examensarbete i bildjournalistik. En sak har varit klar och det är att jag har velat åka till London men inte vad jag velat göra där. Det är fortfarande luddigt men jag tror att jag har en klarare bild nu och det känns inte så himla läskigt längre. Det är svårare med boende däremot. Att hitta ett boende som inte kostar för mycket, och som inte ligger en timme utanför. 
 
Jag planerar att starta en ny blogg för min tid i London som under projektet kommer att löpa över två månader men jag vill stanna över sommaren också. Jag stannar kvar på den här bloggen men har skapat en kategori som heter London i alla fall. Jag kanske även kommer att lägga upp filmer på Youtube men det är mest bara en tanke just nu. 
 
Slutligen, ni får inte glömma att följa klassens examensblogg där vi alla kommer blogga om hur det går från sina olika städer i Europa. Gilla oss gärna på Facebook och Instagram också!

Hoppas allt är kanon med er och att ni vill följa med mig till Europas huvudstad, London!

Är det här slutet för den här bloggen?

 
Ja hörni. Det här går ju inte som förut, jag förstår inte varför. Är det här slutet på min tid som bloggare? Jag har ju bloggat sedan 2008 och nya sociala medier tar upp min tid och kameran har jag inte rört sedan midsommar. Jag tänker inte tvinga mig själv till att blogga heller. Jag vet inte, det verkar som att jag har tappat bloggnistan. 
 
Följ mig på Instagram och Twitter om ni vill veta vad jag har för mig.
 
Puss.

Släng på luren på telefonförsäljarna

 
Hej på er. Jag har varit innaktiv här ett väldigt långt tag nu för jag känner helt enkelt inte att jag har varken energi eller tid att blogga. Det är mycket som händer just nu och jag är inne i min sista månad på praktiken. Men nu till något som har plågat mig i dag. Jag gick med på att köpa en telefon via en telefonförsäljare på Dialect – telefoni och it för företag.
 
Den fjärde maj var jag på tåget på väg hem, var ganska slut och ville mest bara lyssna på musik och då ringde telefonen. Det var Dialect, som jag tidigare varit i kontakt med när min telefon har varit skadad och jag lämnat in den, då via Telenor men som Dialect är återförsäljare för och därför kände jag då ett slags förtroende för företaget. Hen jag talade med var väldigt trevlig och en "duktig" säljare och började med att fråga vilken telefon jag hade och hur den är. Eftersom jag är väldigt trött på att min Iphone 5 dör hela tiden trots många procent batteri så sa jag det och jag hade ju länge funderat på att skaffa en ny telefon så det var lätt för hen att sälja till mig.
 
Något som jag inte insåg var att det var inte till mig som privatperson utan försäljaren sålde in produkten till mig som enskild näringsidkare. Och hela tiden påpekade hen att det var billigare att betala via företaget och att jag skulle tjäna på detta. Det skulle kosta 711 kronor exklusive moms. Tidigare har jag betalat 559 kronor för min telefon + abonnemang i månaden. Jag skulle alltså få betala ungefär dubbla beloppet men att momsen lyfts sedan med tanke på att jag betalar via företaget. Men det tänkte jag inte på då, på tåget bland alla människor. 
 
Efter att jag hade genomgått det muntliga avtalet med telefonen och abonnemanget så fick inte försäljaren nog utan försökte få mig att köpa en Ipad som jag verkligen inte behövde. Trots att jag ett flertal gånger sa att jag inte behövde eller hade råd med en Ipad fortsatte hen och ville påbörja ytterligare ett muntligt avtal för den produkten. Som tur var hann jag med att säga nej då och att jag inte ville ha den och då blev hen dryg men fick nöja sig med att lura på mig en produkt. När jag sedan dessutom ville ha hem telefonen till min adress i Stockholm blev hen även då irriterad och talade dessutom först då om fraktkostnaden på 249 kronor. 
 
I dag var jag i en Telenor-butik och ville få hjälp med att byta bort företagsabonnemanget till ett privat abonnemang så att det blev en mindre summa varje månad men som jag fortfarande kan betala via företaget. Telenor bad mig att ringa och prata med Dialect i stället, så det gjorde vi (jag och mina föräldrar). Efter en halvtimmes prat med en på kundtjänsten kom vi inte fram till någonting förutom att hen talade om att "det är säljteknik att inte tala om ångerrättstiden för kunden" som tydligen är sju dagar. Vi ringde till Telenors kundtjänst där de sa att vi har sju arbetsdagar på oss att häva avtalet och att den sjunde dagen skulle vara i dag. Vi ringde åter igen till Dialect och förklarade vad hen på Telenor hade sagt men då var det tydligen olika datum, avtalet spelades in den fjärde maj men abonemanget registrerades enligt Telenor först den femte maj då samtalet var efter arbetstid. Dialect hävdade därför att det är den åttonde dagen i dag och att jag därför inte kan ångra köpet. 
 
Telefonförsäljarna har inte rätt till operatörernas kundregister men om en varit kund hos återförsäljaren finns en med i registret, så som jag gjorde när jag lämnade in min telefon på lagning. Då har de koll på när mitt abonnemang går ut, vilken telefon jag har och att jag har ett eget företag eftersom de säljer till enskilda företagare. 
 
Även Telias kunder med egna företag har råkat ut för Dialect och liknande företag. Så om ni som jag råkar ut för detta säg nej på en gång och lägg på. De kan dessutom klippa ihop ljudfilen så att det låter som att du är mer medveten om vad avtalet egentligen går ut på än vad du är. Så för att slippa detta och i stället hålla dig till att köpa en produkt i butik där allt tydligt förklaras om ångerrät och liknande släng bara på luren och svara inte på nummer som du inte känner igen oavsett vilken produkt det än handlar om. Jag hade tur, det hade kunnat vara något som hade kostat betydligt mycket mer än en mobiltelefon. 

moderna tankar om varandra och du liknar ingen annan


I fredags fick jag sluta tidigare så jag hann med sista tåget till sundsvall. det var fantastiskt att vara tillbaka i lägenheten och i min säng för två nätter. på lördagsmorgonen blev jag upplockad av de här två

vi drog ner till sidsjön och stekte


hade saknat amanda så sjukt mycket


åt äckliga yummifruttis


och supergod plocksallad för min del. pratade en massa kent och sommar och planerande inför nästa turné


va rätt många sol- och badsugna gäster


Badade gjorde vi också alla tre

när vi alla hade fått tillräckligt med sol åkte vi vidare
 

att lära känna amanda var det bästa jag gjort under 2014(och i slutet av 2013)

vi åkte hem till henne och fixade oss lite grann åt middag och sånt


bakade äppelpaj gjorde vi också


och njöt

i takt med att solen gick ner 
 
därefter åkte vi in till mig och körde fucking åmål drinking game a lá mig och amanda
 
Drick när:
♦ någon svär 
♦ elin pratar stockholmska
♦ agnes pappa försöker göra något snällt

fortsatte kvällen på svenssons och det blev värsta festen där helt stört för det var kö in till stället (brukar aldrig va det) och de spelade en massa bra musik bland annat kent. jag köpte en mimosa och sörjde att jag inte var på trädgår´n i göteborg.
 
hade en svinbra lördag och jag kände mest att jag inte ville åka därifrån men dagen efter satt jag på bussen tillbaka till hudiksvall.
 

Se dig om, en dag är allting borta. se dig om, medans det ännu finns kvar.


För det mesta vill jag bara dyka ner under täcket och vakna upp i maj någon gång men det går ju inte. Jag försöker ta mig igenom varje dag så gått som det går. Jag har så mycket tankar och känslor i huvudet som jag inte kan kontrollera. Det finns så mycket som jag villl göra men inte klarar av.
 
Prestationsångesten för mitt projekt växer även det och jag vet inte om jag vill visa upp det för klassen på fredag. Men men jag har gjort det bästa jag har kunnat ur situationen och det ska bli oerhört skönt att börja med nästa del i min kurs nu efter tre veckors fotograferande av tak. 
 
Nu ska jag ner till Kåren för att se på treornas bilder, lär bli spännande! Ha det!

En särskild katt och en helg utan några måsten.


Anna och Saras busiga kattunge Archer en ångestfull morgon i december. nattkatten på instagram.
 
Nu är allt plugg gjort. En tenta igår med tillhörande tentafest och en gruppuppgift i dagspressredigering i dag. Ni kan inte riktigt förstå lättnaden att inte ha några måsten över helgen. I morgon ska jag börja lite med tentan inför nästa lördag men det är om redigering av dagspress så det är inte något som jag måste råplugga till. Denna känsla alltså. Jag kanske kommer hinna läsa ur en skönlitterär bok i helgen. Detta vore ju den ultimata helgen för mig att få besök (hint hint). 
 
Jag hoppas att ni alla haft en fin torsdag och att ni får en trevlig helg! 

Med tunga krav på mina axlar under julens tid.

Hej hörni. Jag går och bär på den värsta tentaångesten en kan ha - att jag måste skriva omtenta direkt när jag kommer tillbaka till skolan och en massa annan trubbel men här har ni lite juliga bilder i alla fall. Jag har inte ens tänkt på att ta med kameran överallt vilket jag också mår dåligt över. Mobilen har tagit över känns det som. Nåväl.


Var i Vaxholm några dagar innan julafton och såhär juligt och fint var det på en utställning där. Mamma köpte polkate till mig som jag suktat efter ett tag.


Så blev det julafton. Jag hade klätt granen dagen innan som vanligt och till höger ser ni en del av min vegetariska julmat i form av inlagda sojastrimlor i stället för sill, saffransdoftande quornbitar med äpple och fänkål samt marinerade quornfiléer i stället för skinkan. (recept finns här)


Bästa julgodiset enligt mig är Leila Lindholms recept på Rocky Roads. I fredags bilade vi upp till Sundsvall för att lämna julklappar och för att hämta mitt pass som jag glömde hemma. Jag ska nämligen fly staden och landet till Budapest med Sara över nyår. Det kan jag behöva.
 
Här kan ni se hur min förra julafton såg ut. 
 
Hoppas ni har haft en mindre ångestfylld vecka än jag. Ta hand om er och ha nu ett riktigt gott nytt år! 

I dag fyllde jag tjugo år.

Exakt 00:01 fick jag ett grattis-MMS av mamma med en tjugo år gammal bild på oss två<3 Sedan somnade jag...

Och vid sextiden studsade jag upp ur sängen för att äta min favorittårta, smörkrämstårta, som jag för första gången bakade på egen hand. 

Och strax efter sex frukost-skypade jag med mor och far.
 

 I skolan hade vi workshop med två fotografer från DN. 
 
♦ Därefter begav jag mig till Systembolaget och inhandlade diverse drycker. Virrade omkring där men måste säga att det var oerhört fint när expediten gratulerade mig och födelsedagspackade min påse. Det måste kännas bra att jobba där, att antagligen få göra nyblivna tjugo-åringar lite extra glada.
 
Vid lunch fick jag ett samtal om att någon hade skickat ett blom- och chokladbud till mig.
 
Och det var från mor och far <3
 
Innan skolan kom min bästa, Sofia, upp med fint grattiste (till vänster).
 
Födelsedagen avslutades med mina favoritflickor, tårtan och nyinköpt skumpa! Den bästa födelsedagen på länge faktiskt. Jag är så glad över att jag har så många bra människor omkring mig här. Tack för det <3
 
Förutom blommor och choklad fick jag en Powerpointpresenation av Sara med nästan alla bilder på oss tillsammans. Blev rörd till tårar ett antal gånger under scrollningen genom våra snart åtta år som vänner.
 
Nu säger jag god natt och tackar för en av de bästa födelsedagarna, trots att det bara var en vardag. 

Behöver någonting som är äkta, någonting som består och får mig att växa.

I kväll ska jag och några andra på bio och i morgon 05:38 går mitt tåg hem till Stockholm. Jag ska stanna tills söndag. Det ska bli fint att komma hem och få andas ut. Att inte tänka på de bekymmer som finns här utan bara få komma ur universitetsbubblan en långhelg som denna.

Oktober, och jag håller din hand för hårt har du nåra goda råd innan klockan byter år.


Första oktober. Redan. Nu är det cirka fyrtio dagar tills min födelsedag. Och en tisdag som denna är jag ledig från lektioner men det betyder inte att jag är ledig från plugg. Den allra första tentan är på fredag och jag är så nervös och har så mycket ångest inför den. Men annars är det inte mycket jag kan klaga på.

Avritad av Anna.


Glömt att visa den här fina teckningen Anna ritat av mig för ett tag sen nu. Väldigt lik om jag får säga det själv! Har den ritade som profilbild på twitter. Duktig är hon.
 
Den här veckan kommer vara stressig. Det är mycket som händer både under ytan och runt om. Vi har den första stora deadlinen på torsdag och det är bäst att jag börjar skriva. Introduktion till en ny kurs på onsdag och föräldrarna som kommer på besök. Som sagt mycket som är på gång. Hur har ni det?

30/8 Jag saknar.

Ett kärlekspar under Gyllene Tider på Sundsvalls konsertfest 2013.

smsen
komplimangerna
beröringarna
omfamnigarna
kyssarna
morgonmyset
tryggheten
och
värmen.
Men jag saknar inte någon speciell.

Om de första veckorna av det nya livet.

 
Nu är nollningen över. Två veckor har redan gått och jag har bott här i snart en månad. Det har varit blandade känslor genom hela kalaset. Samtidigt som jag för det mesta har haft fantastiska kvällar har jag saknat mina vänner hemma. Vissa har jag inte träffat sedan juli. Och jag saknar mina föräldrar med, därför ska det bli så fint när de kommer hit i slutet av september och få se hur flyttkartongskasoet blev till slut. Sedan ska jag följa med dem till Stockholm och därefter till Linköping med Emma och Sara för att åka till bästa Johanna och fira hennes 20-års dag. Åh.

Neon when you come and go.

Sista kvällen i Dublin var såhär fin.
 
Jag vet inte vad som har hänt men jag känner verkligen inte för att blogga. Jag kämpar så mycket nu med att hinna klart alla texter från Irland. Har skrivit en av tre stycken. Är så stressad och det kanske inte ligger bäst i tiden att jag ska till Köpenhamn i morgon men det skiter jag i för jag ska äntligen, efter flera års väntan få se bästa T H E K N I F E. 

Precis som barn som drömmer, kan vi drömma bort denna natten.

 
Har spenderat dagen på Kanalen som vanligt. Vet att jag kommer att ha en artikel med bild och en sida redigerad  av mig med i nästa veckas nummer. Känns kul! Drog sedan till Täby centrum för middag med mina fina och sedan lite myskväll hos Anton. Kom hem precis och hade en superfin torsdag.

Ett återkommande vårtecken för mig är att lyssna på Håkan Hellström. Han gör sig så bra på våren.

Tidigare inlägg