Minirecension och bannocks vid det lilla kafébordet.

(null)
 
Jag fullkomligt slukade Jenny Colgans böcker om Polly och kafeét på den lilla strandpromenaden. Triologin smög på mig i december för ett par år sedan. Det var i en pocketshop på resande fot, på jakt efter en julig roman. Då fick jag syn på något rött, nästintill glittrande, i topplistehyllan. Att det råkade vara den sista boken i serien märktes knappt. Och det var inga problem som helst att lära känna karaktärerna i det stadiet. 

 

I stället blev jag nyfiken på hur Pollys liv såg ut innan och såg fram emot att dyka ner i den spädbarnsblåa boken samt sommarboken med det rosa omslaget. Den sistnämnda läste jag ut den gångna sommaren. Vid varenda lunchrast fanns den vid min sida så som övriga hade sin mobiltelefon. Om jag fick sällskap vid bordet kom alltid frågan "Vad läser du för något?". Artigt svarade jag och la ner boken. Hur som helst var det en kollega på tidningen som tänkte på mig när hon såg det gula omslaget i hyllan med recensionsexemplar och mindes att jag läste en bok av Colgan.

 

(null)

 

"Sommarköket på den lilla ön i havet" är en fristående bok men går i samma känsla som författarens övriga pastellromaner. Den sista sidan lästes ut igår och nu får det vara nog med idylliska miljöer och en guide hur du tämjer svåra killar. Eller att alla tycker att huvudpersonen är perfekt och har män som slåss om henne. Så ser verkligheten inte ut. Har Colgan fått slut på karaktärer i sin författarbank? Troligen blir det en ofrivillig jämförelse med triologin och om jag hade läst sommarköket före hade jag säkert läst den med andra ögon. Men en författare ska väl å andra sidan visa en bredd? Jag vet inte hur många gånger hon har valt adjektivet log. Alla ler HELA TIDEN. Det kan dock vara översättaren som inte lagt energi på att hitta andra synonymer, så jag vill inte kritisera Colgan för mycket gällande den detaljen. 

 

(null)

 

Något som hon alltid gör är att lämna ett eller flera recept som nämns i boken. Inget undantag för detta i "Sommarköket på den lilla ön i havet". Den här gången tog jag tillfället i akt att baka utifrån det första receptet.

 

(null) (null)

 

Huvudpersonen Flora brukade baka så kallade Bannocks. Receptet påminner om scones minus ägget och att blanda i bär. Jag delade upp min deg i tre delar, en för hallon, en björnbär och en blåbär. 

Mina behövde vara inne något längre än tolv minuter men annars fungerade receptet ovan utan problem. Var dock varsam så att ni inte har i för mycket mjöl, då blir de inte särskilt saftiga. Min hallondeg blev nämligen något torr av den anledningen.

 
(null)
 
Som pålägg räckte det utmärkt med mjuk färskost. 
 

(null)

 

Utnjöt mina till brunch med Bilbo som sällskap. 

Har du läst några av Jenny Colgans böcker? Håller du med mig eller har du någon annan åsikt? Kommentera och berätta!

 
 
 
 
J / 1993

Till bloggens startsida

topics.

old stuff.