Det är det magiska tänkandet man behöver för att klara sig.

 
Hej på er. Vi är i slutändan på vår B-uppsats och snart kan jag pusta ut inför helgen och åka ner till Göteborg på Kentfest. Jag älskar att det blev så spontant för först visste jag inte om jag skulle kunna. Jag ska även hinna med att gå på Amandas student i Stockholm innan jag åker tillbaka till Sundsvall. Här har det inte skrivits eller publicerat några bilder på ett tag och mest för att min kamera är hos mina föräldrar (pga ville inte ta med den på turnén). Därför bjuder jag er på lite vår och sommar från 2013.
(fint med lite rosagröna färger på bilderna också såhär i valtider.)

Vinden på bron över sundet.


Köpenhamn 13 maj.
Vi lämnade Göteborg på söndagen och jag och Amanda pustade ut hos mina föräldrar i Stockholm ett dygn. Sedan fick vi sova hos Anna och Sara i stan för att hinna med det tidiga morgontåget till Köpenhamn. Så himla snällt av dem.


Så vi lämnade Sverige bakom oss och for till Danmark över Öresund.


Vega hade de finaste biljetterna men det värsta insläppet. Vakterna hade ingen som helst kontakt med oss och att vi hade numren på handen spelade inte någon större roll. Konserten var mellanmjölk tyvärr men Sami var råsnygg i t-shirt. Snabbt efter konserten tog vi tåget till Lund.

Lund 14 maj

Köandet i Lund gick väldigt snabbt och smidigt. Jag somnade vid ett och sov till halv tio utan problem. Tiden gick undan och vädret likaså. Det kunde vara stekhet sol och sedan svida om till regn. Som ett riktigt London-väder.


Insläppet var okej, inte lika bra som i Oslo men det är svårt att få igen tror jag. Jag hamnade hur som helst på min plats mellan Jocke och Sami och allt var så himla fint.


Mitt älskade bästa band. Vi fick Innan allitng tar slut/Romeo återvänder ensam igen och nu var jag starkare. Ni håller verkligen mig vid liv. Vi ses den sjunde juni igen.


Efter konserten var jag näst intill tom och förstod inte att klubbturnén var slut. Men efteråt sa jag och Amanda hej då till Michelle och drog på en bar i stan med Henke.
 
Sedan började vår resa hem till Sundsvall tidigt på morgonen därpå. 
 
Jag saknar redan att sova, äta, se kent, sova, äta, se kent. 

Det fanns en värld av is i hjärtat mitt, du startade en lavin när du gav mig ditt.



Oslo 8 maj.
Jag har varit på turné och har därför inte haft möjlighet/känt för att blogga. Det var turnéstart i Oslo med ett fantastiskt insläpp och platsen framför Sami. Vi fick höra de nya låtarna från Tigerdrottningen och Chans. Det var en fin spelning men både vi och Kent behövde värmas upp inför Karlstad.



Karlstad 9 maj.

På natten bar det vidare från Oslo direkt tillbaka till mitt kära Värmland och Nöjesfabriken. Där fick jag uppleva min bästa Kentspelning. Trots ett hemskt insläpp och många som trängde sig fram till kravallen vilket resulterade i att vi andra blev klämda och fick stå i nästan två timmar löste det upp sig till slut och det blev till slut tillräckligt med space. Men det bästa av allt var Innan allting tar slut/Romeo återvänder ensam. Alla känslor som jag någonsin haft kom ut och nu kan jag äntligen gå vidare och lämna vissa människor bakom mig.
 
 
Göteborg 10 maj.
Det var den tredje kvällen i rad som vi skulle se världens bästa band. Efter att ha vaknat till en vit himmel så var det en rejäl lättnad när jag drog bort sovsäcken vid halv tio-tiden på morgonen och såg att den blivit blå samt att solen stekte. Det var såpass varmt att jag svidade om till shorts. Det blev frukost på Max och sedan gick dagen hur snabb som helst. Till skillnad från delvis Oslo men mest Karlstad så fanns det plats för två personer bredvid oss vid kravallen men trycket kom bakifrån. Det kan i och för sig bero på att jag stod mer åt mitten än tidigare - aldrig igen. 
 
Livet alltså. Har även märkt att jag inte alls tycker att Svart snö är den bästa från nya skivan trots att vi fick den i Göteborg. Nej den bästa är Den andra sidan.