I söndags förmiddag kom Malin och Alinde och räddade min söndagsångest. Vi tog med oss ena hunden, solglasögon och kaffe och gick runt sjön. Vi kände oss hurtiga och bestämde oss för att stanna till på den allmäna badbryggan på andra sidan sjön. Malin hade med sig kaffe och påskmust till sig. Jag och Alinde njöt av solen istället (läs: jag). Efter en halvtimmes surrande begav vi oss hemåt igen. Jag och Alinde sa hej då till Malin som skulle till världens bästa stad dagen efter, London. Hon och hennes klass hade vunnit stipendiet dit och jag och Alinde var oerhört avundsjuka.