Vinden på bron över sundet.
Köpenhamn 13 maj.
Vi lämnade Göteborg på söndagen och jag och Amanda pustade ut hos mina föräldrar i Stockholm ett dygn. Sedan fick vi sova hos Anna och Sara i stan för att hinna med det tidiga morgontåget till Köpenhamn. Så himla snällt av dem.
Så vi lämnade Sverige bakom oss och for till Danmark över Öresund.
Vega hade de finaste biljetterna men det värsta insläppet. Vakterna hade ingen som helst kontakt med oss och att vi hade numren på handen spelade inte någon större roll. Konserten var mellanmjölk tyvärr men Sami var råsnygg i t-shirt. Snabbt efter konserten tog vi tåget till Lund.
Lund 14 maj
Så vi lämnade Sverige bakom oss och for till Danmark över Öresund.
Vega hade de finaste biljetterna men det värsta insläppet. Vakterna hade ingen som helst kontakt med oss och att vi hade numren på handen spelade inte någon större roll. Konserten var mellanmjölk tyvärr men Sami var råsnygg i t-shirt. Snabbt efter konserten tog vi tåget till Lund.
Lund 14 maj
Köandet i Lund gick väldigt snabbt och smidigt. Jag somnade vid ett och sov till halv tio utan problem. Tiden gick undan och vädret likaså. Det kunde vara stekhet sol och sedan svida om till regn. Som ett riktigt London-väder.
Insläppet var okej, inte lika bra som i Oslo men det är svårt att få igen tror jag. Jag hamnade hur som helst på min plats mellan Jocke och Sami och allt var så himla fint.
Mitt älskade bästa band. Vi fick Innan allitng tar slut/Romeo återvänder ensam igen och nu var jag starkare. Ni håller verkligen mig vid liv. Vi ses den sjunde juni igen.
Efter konserten var jag näst intill tom och förstod inte att klubbturnén var slut. Men efteråt sa jag och Amanda hej då till Michelle och drog på en bar i stan med Henke.
Sedan började vår resa hem till Sundsvall tidigt på morgonen därpå.
Jag saknar redan att sova, äta, se kent, sova, äta, se kent.